Hur det gick
Hur gick det då med tåget och allt? Jo jag drack en sorts medecin som hjälper mot ångest men det kan också orsaka sömn vilket det verkligen gjorde. Under tåg resan var jag lugn men dels sömnig också, sedan när vi gick runt i stan var jag helt lugn och hela vägen hem. Tack vare medecinen tror jag annars skulle jag ha varit skakig hela jag under dagen. Men på något konstigt sätt så känner jag mig inte levande utan mina panikattacker det känns som om jag inte existerar.
Det kanske beror på att jag har så länge haft mina panikattacker, så van vid dem att jag inte längre vet hur det känns innan jag fick mina panikattacker ,så när jag väl upplever den känslan känner jag mig konstig. Men jag är glad att jag åkte för det hjälper mig riktigt mycket tex idag så fick jag inga panikattacker i skolan inte ens under läset vilket jag fruktade eftersom min ångest blir obehagligare då det är tyst och mina tankar kan få utrymmen. Fast jag vet att de kommer komma tillbaka då jag inte tränar med att möta rädslan men det är så jävla jobbigt att möta den.
Det kanske beror på att jag har så länge haft mina panikattacker, så van vid dem att jag inte längre vet hur det känns innan jag fick mina panikattacker ,så när jag väl upplever den känslan känner jag mig konstig. Men jag är glad att jag åkte för det hjälper mig riktigt mycket tex idag så fick jag inga panikattacker i skolan inte ens under läset vilket jag fruktade eftersom min ångest blir obehagligare då det är tyst och mina tankar kan få utrymmen. Fast jag vet att de kommer komma tillbaka då jag inte tränar med att möta rädslan men det är så jävla jobbigt att möta den.
Kommentarer
Trackback
